Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Sala

Läsartext
Nostalgi – fattigvård i småstaden Sala

Dagens vård och omsorg går inte att jämföra med hur verkligenheten såg ut förr i tiden. Med sina bilder visar Bo Svärd hur det stod till med fattigvården i Sala på 1800-talet och framåt.

Detta är en läsartext.

Bild: Carola Blank

Annons

Om Salas fattigvård finns inte mycket gott att säga. Först 1819 gjordes försök att i någon mån ge lindring för de svårast utsatta. Ett rum hyrdes av staden i en byggnad intill kyrkan där både män och kvinnor fick samsas så gott det gick.

En matbit för dagen kunde åstadkommas genom tiggeri på gatan eller dörrknackning. Det kan nämnas att byggnaden som nämnts ovan tillkom redan på 1640-talet.

Hospitalet, eller fattiggården, låg vid östra delen av nuvarande stadsparken och mitt emot Ekebyskolan. Teckning: Bo Svärd

Något bättre skulle de gamla och lytta få det då de fick flytta in på hospitalet, eller fattiggården, beläget vid östra delen av nuvarande stadsparken och mitt emot Ekebyskolan. Nu är vi inne på 1800-talets senare del, och i hospitalets kök tillagades dagligen någon form av enkel kost. ”Försörjningshjonens” skara växte och de styrande fick snart se sig om efter rymligare lokaler för dem.

Annons

Annons

Åldringsvården utvecklades med tiden till det bättre, om än sakta. Nu bereddes plats för de gamla i en tvåvåningsbyggnad på Hyttgatan 12, och därmed är vi inne på 1870-talet.

Hyttgatan 12 kring 1870. Teckning: Bo Svärd

Hyttgatan 12 som det ser ut idag.

Bild: Carola Blank

Byggnaden, numera riven, kunde erbjuda de gamla goda utrymmen. Det mest praktiska var ett för tiden modernt kök. Där bjöds i första hand de boende på sin dagliga kost, men även fattiga och sjuka åldringar runt om i staden fick ta del av vad köket erbjöd.

När Salabor upp i åren diskuterar hemmet på Hyttgatan benämns det ”gamla fattigvården”. Då vet man vilket hus som menas.

På Nystrand fick de boende jobba. Teckning: Bo Svärd

De gamlas skara växte varvid fattigvårdsstyrelsen beslutade att 1881 inköpa gården Nystrand. För 29 000 fick man en stor mangårdsbyggnad samt flera bostads- och uthuslägenheter. Den stora jordarealen gjorde gården nästan självförsörjande.

Annons

De manliga hjonen, alla som orkade vill säga, arbetade på åkrarna och med djuren medan flickor och gossar fick rycka in där de bäst behövdes. Kvinnorna vävde eller arbetade i köket. Under 1890-talet inhystes här tidvis 100 personer, varav ett 40-tal barn.

Annons

År 1948 togs diskussionerna om Nystrands avveckling upp, med anledning av den nya synen på vård av ”gamla, orkeslösa, lytta och mentalt skadade”.

Ekebygården på Åkraområdet invigdes 1958. Teckning: Bo Svärd

Gubben Elis, med efternamn Johansson.

Bild: Arkivbild

Förslag om ett nytt modernt ålderdomshem på Åkra framlades 1955. Även Kungsängen och Nyåker föreslogs som alternativa platser för hemmet. Följande år klubbades dock Åkraförslaget igenom och en av de första att flytta in på Ekebygården var ”gubben Elis”, han med obligationerna i innerfickan. Detta skedde den 27 maj 1958.

Avslutningsvis bör Jakobsbergsgården nämnas. Där stod bygget med sina 72 vårdplatser klart för inflyttning från den 23 februari 1970, men det får vi återkomma till när det blir historia.

Bo Svärd

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan
Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy